nollfyranoll

Oj vad jag är trött på att spela. Vi ungdomar är så jävla irriterande. Tänk om mina kära kompis kunde gå fram till killen hon tänker på och säga. Hej, ska vi bli KKs? (eller ännu bättre, jag gå fram till den jag tänker på) Varför måste alla spela så jävla mycket?;                       
Säg inte det, det kan misstolkas. Gå inte där. Skratta inte nu. Blää, Om alla bara kunde vara sig själva hade de här problemen inte uppstått. I och för sig så kan det vara ganska roligt ibland. Men ja, det blir ju aldrig något slut på skiten.


Sen måste jag efter dagens diskusion innan historian ta upp att det antagligen inte finns en enda vardagssåpa (t.ex. Sunsetbeach) som inte innehåller följade scen:
En kvinna står och tänker för sig själv (självklart pratar hon högt och tydligt): Oh my god, I will never be able to tell him this...
(Liknande meningar kan också passa bra så länge de passar in på den följande repliken som alltid kommer: )
- Tell me what? Förvånande har den stilige mannen som kvinnan blivit gravid med eller liknande kommit in i rummet och tittar nu med en blick som säger "You've been caught!". Sedan står de så där en liten stund tills musiken för att avsnittet är slut.
Jag undrar om det någonsin, någonsin hänt i verkligheten. Mycket möjligt.


Dagens låt: RumBum - Uscb Allstars