I just crash in my head.
Idag har varit en mycket dålig dag. Att lämna den här fantastiska helgen i bagaget är jobbigt, väldigt jobbigt. Att dessutom ha saker i skolan som man verkligen inte förstår eller ens orkar ta itu med, gör det hela mycket mer komplicerat och frustrerande. Man undrar lite hur mycket mer man kommer att orka innan man låser in sig på sitt rum och väntar på den 3 juni, den fantastiska, fantastiska 3 juni 2008...
Champange och vin och mat och bröd och glass och drinkar och...
Igår var sjuukt bra. Helt klart en av de bästa kvällarna på länge, och helt klart en av de kvällarna jag skrattat mest under på myycket läänge. Maten var fantastisk, och kom i formen av fem olika rätter, vinet var (något som jag aldrig trodde att jag skulle tycka innan jag fyllt 25) fantastiskt gott, människorna (jag var omringad av 9 killar i 20-25 års ålder) var skitroliga och när vi drog ut efter var det också, utan tvekan, skitroligt. Kvällen var helt enkelt, super!
Idag mår jag som jag förtjänar, men det är det helt klart värt. Sedan lider jag rätt mycket med Sebastian som fick mycket lite sömn i natt och som började jobba klockan nio i morse.
Idag mår jag som jag förtjänar, men det är det helt klart värt. Sedan lider jag rätt mycket med Sebastian som fick mycket lite sömn i natt och som började jobba klockan nio i morse.
Buddha!
Det bästa med att träffa en religiös människa är att de alltid slutar med att säga emot sig själva, eller inte kan svara på en fråga därför att deras religion inte håller. Men sedan fick vi ju meditera, och det är ju alltid trevligt.
- "Det är svårt att förklara, för han är tecknad".
idiooot.
En massa ångest och 900 kr är vad som behövdes för att jag skulle komma in i mitt hus. Jag hatar att vara utelåst och jag hatar att alla kan se lugnt på saken förutom jag. Mamma hade inte ens landat förrän jag gjorde mitt första misstag. Men nu är jag hemma, och glad.
Mösshöst
Idag har jag lyckats med något ganska extraordinärt för min del. Jag har köpt en mössa.
Min mössjakt har, som vanligt, inte gått ut på att hitta den finaste möjliga mössan utan den mössa som minst får mig att se ut som en missanpassad pojke. Jag har lyckats väl, i min inhandlade mössa ser jag ut som en snäll.. pojke. Men inte är jag den som gillar röda, kalla öron och därför åker mössan på!
Min mössjakt har, som vanligt, inte gått ut på att hitta den finaste möjliga mössan utan den mössa som minst får mig att se ut som en missanpassad pojke. Jag har lyckats väl, i min inhandlade mössa ser jag ut som en snäll.. pojke. Men inte är jag den som gillar röda, kalla öron och därför åker mössan på!
Monotom
Det känns som om jag har hur mycket som helst i skolan. Det har jag inte. Jag har bara en del saker som jag verkligen inte vill göra, och därmed kommer känslan av att det aldrig kommer att försvinna. Det finns verkligen alltför många skolrealterade problem, och egentligen en stor del verkliga också, som jag borde tackla nu genast. Men för första gången på mycket länge lever jag efter, ett själv mycket föraktat uttryck:
Mañana Mañana, och det stör mig, så in i helvete.
Mañana Mañana, och det stör mig, så in i helvete.
Mushi Mushi
Min pappa är just nu på ett flyg på väg till Japan, mamma är på Jobbet och jag Jobbar med skolan hemma. Pappas J låter roligast, måste jag erkänna.
Igår kom jag till insikt med två saker:
Det finns ingen anledning att låtsas att saker är som de inte är. Detta har både en djup och ytlig förklaring. Jag tar den ytliga..
Vi människor håller alltid på att försöka låtsas att vi ser ut som vi inte gör. Vi blir skitglada om vi köper skor som är mindre i storlek än vad vi vanligtvis handlar. Ibland kan, jag i alla fall, vara nära på att strunta i att handla ett plagg för att jag tycker att storleken är förstor. Igår insåg jag, om ett viktigt plagg, att det är bättre att det sitter ordentligt än att det har "rätt" storlek. Detta var moget av mig, men trots allt jobbigt! :)
Det andra jag kom fram till att jag inte längre gillar skräckfilm. Jag ska aldrig, aldrig, aldrig (vilket antagligen är en lögn) se en skräckfilm någonsin igen. Nadine är med på mitt löfte misstänker jag. Men, chipsen var goda...
Igår kom jag till insikt med två saker:
Det finns ingen anledning att låtsas att saker är som de inte är. Detta har både en djup och ytlig förklaring. Jag tar den ytliga..
Vi människor håller alltid på att försöka låtsas att vi ser ut som vi inte gör. Vi blir skitglada om vi köper skor som är mindre i storlek än vad vi vanligtvis handlar. Ibland kan, jag i alla fall, vara nära på att strunta i att handla ett plagg för att jag tycker att storleken är förstor. Igår insåg jag, om ett viktigt plagg, att det är bättre att det sitter ordentligt än att det har "rätt" storlek. Detta var moget av mig, men trots allt jobbigt! :)
Det andra jag kom fram till att jag inte längre gillar skräckfilm. Jag ska aldrig, aldrig, aldrig (vilket antagligen är en lögn) se en skräckfilm någonsin igen. Nadine är med på mitt löfte misstänker jag. Men, chipsen var goda...
Dagens låt: Moneybrother - Down at the R
tomtom puka
Det är underligt hur människor bryr sig om katastrofer eller ovanligheter. Efter det att huset på min gata försvann har antalet människor som passerar gatan ökat enormt. Ovanligt många promenerade par svänger diskret in på vår gatan. Som om den alltid ingår i deras promeneringsrutt, som om de alltid promenerar. Men man vet, allt de vill gör är att se något verkligt, något som är hemskt.
Jag har själv varit och kollat, för tillfället luktar gatan skumt och det finns glassplitter på marken. Tänkte, för alla er som inte har möjligheten att ta en promenad förbi...
...
Det är något underligt som går igenom ens huvud när man upptäcker polisavspärningar kring ens gata, varav ena sidan sitter fast på ens eget hus. Det hände mig idag, när jag kom hem från skolan. Det fanns två brandbilar placerade en bit upp på gatan. Det är något underligt som går igenom ens huvud när man inser att ett hus, två hus bort från ens eget, har sprängts bort på grund av en gasläcka.
Ska det vara present?
Igår hände en rolig händelse. Händelsen inkluderar mig, en expedit och ett par kalsonger.
Sebastian skulle sova hos mig på kvällen och behövde ett par kalsonger eftersom han skulle jobba dagen efter, så jag var godheten själv och gick och handlade kalsonger till honom. När jag kommer till kassan ler expediten och frågar:
- "ska det vara som present?"
Jag säger såklart nej utan att förvänta mig någon typ av reaktion. Men killen i kassan blir helt ställd.
-" ööh, okej". och sedan så säger han int e någonting på ett tag, när han väl öppnar munnen igen säger han:
- "men jag ska plombera..?"
- "nej`.."
När jag väl kom därifrån insåg jag att killen måste trott att jag köpte kalsongerna till mig själv, men ja. Det får han väl tro. Situationen var i alla fall rolig.
onsdagar är plötsligt bra dagar.
Det finns något jag hatar och har alltid hatat. Prat om tv-serier. Den egentliga anledningen till detta är att min familj alltid hållt sig till ettan tvåan och fyran vilket har gett mig ett något begränsat utbud. Det finns verkligen få saker jag tycker är så tråkigt som när folk börjar pladdra om tv-serier, och jag har funderat på det. Hur kan folk verkligen gå in så här mycket för något så löjligt som en tv-serie. Jag har aldrig förstått den riktigt stora grejen med serier som Sex and the city, okej, serien är bra. Men inte superduper-jag-dör-om-jag-inte-får-min-dagliga-dos-bra...
Jag har hittat min serie. Och jag älskar den. jag blir lite smått irriterad när jag sett klart ett avsnitt för det är så långt tid tills jag kan se nästa. Helt plötsligt kan jag identifiera mig med alla Grey's nördar i klassen, och det trodde jag verkligen aldrig skulle hända..
Jag har hittat min serie. Och jag älskar den. jag blir lite smått irriterad när jag sett klart ett avsnitt för det är så långt tid tills jag kan se nästa. Helt plötsligt kan jag identifiera mig med alla Grey's nördar i klassen, och det trodde jag verkligen aldrig skulle hända..
pessimisten
Försöker klura ut hur jag ska orka i morgon. Torsdagarna är de värsta och det här, det är den värsta torsdagen på länge. Inte nog med att det jävla flyget var försenat fyra timmar, vilket gjorde att jag inte fick någon sömn i natt, jag har desutom otroligt mycket studerande de närmsta två-tre veckorna. Jag har försökt lägga upp det så jag ska hinna allt, detta involverande en del studerande på torsdagen. När min radiolärare då informerar mig om att vi ska på konsert på torsdag kväll vill jag kräkas.
Hon tittar på mig och säger:
- Men sofia, se inte så bedrövad ut, det skadar inte med lite kulturella evenemang ibland.
Jag hade lust att strypa henne.
Dessutom:
Mitt projektarbete håller på att gå åt helvete.
Men på den ljusa sidan, det håller ju på att bli vinter; kallt mörkt och grått.
Livet leker och i morgon ska jag hålla tal inför klassen.
Hon tittar på mig och säger:
- Men sofia, se inte så bedrövad ut, det skadar inte med lite kulturella evenemang ibland.
Jag hade lust att strypa henne.
Dessutom:
Mitt projektarbete håller på att gå åt helvete.
Men på den ljusa sidan, det håller ju på att bli vinter; kallt mörkt och grått.
Livet leker och i morgon ska jag hålla tal inför klassen.